KROPPENS VIKTIGASTE MUSKEL


Livsstilsrelaterade sjukdomar på grund av vällevnad har ökat dramatiskt de senaste åren. Vi rör oss mindre, stressar mer och äter fel. Följden blir ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar med för högt blodtryck, höga blodfetter och sockersjuka . Detta leder till ökad risk för tidig död.

Hjärtat lever sitt eget liv liksom hjärnan. Vi har ca 140 000 hjärtslag per dygn. Hjärtats medellivslängd är 80 år. Kärlsystemet är ca 2 mil långt med 150 000 tunnlar som det kan bli stopp i och över 60 slussytem som styr blodets fördelning. Hur systemet fungerar är beroende på hur mycket vi rör oss, vad vi äter, våra gener eller hur vi påverkar våra kroppar med yttre faktorer.

Hjärtat och blodomloppets viktiga uppgifter är bland annat:

  • att förse kroppens celler med näring

  • transportera bort slaggprodukter från bland annat muskler

  • transportera syre till cellerna och transportera bort koldioxid från cellerna

  • fördela signalsubstanser och hormoner

  • hjälpa kroppen att hålla en stabil kroppstemperatur

Hjärtat är en muskel och har ett eget nervsystem där sinusknutan, hjärtats ”elverk”, styr impulser och rytmen. Men den skiljer sig från andra muskler på så vis att den inte påverkas av individen med dess vilja. Hjärtats muskulatur är mycket uthållig och vilar bara mellan hjärtslagen. Därför påverkar vår kondition hjärtat. Ju bättre kondition, dvs hur vältränat hjärta vi har, desto mindre behöver hjärtat jobba och håller längre.

Hjärtat är ungefär lika stort som din knutna hand. Det ligger i bröstkorgen mellan lungorna till vänster. Det är kroppens pump som pumpar runt blodet i kroppen. Blodet innehåller näring och syre och förser hela kroppen med den mängd syre du behöver för situationen.

Hjärtat mår bra om du;

  • Slutar röka. Rökning skadar blodkärlen.

  • Motionerar regelbundet. Det förebygger åderförkalkning. Mer av det goda kolesterolet bildas.

  • Stressar mindre. Det har en negativ inverkan på hjärtat.

  • Äter mycket fet fisk, fullkorn, bra fett, frukt och grönt.

Hjärtat gillar;

  • Fullkorn: rågbröd, korn och havreprodukter, gröt och kli.

  • Mat med lågt GI: dinkel, bulgur, linser, bönor, ärter, kikärter och quionoa.

  • Nyttiga fetter: mjuka fetter och oljor, såsom olivolja, rapsolja, linfröolja, valnötsolja, avokado och nötter som innehåller mycket nyttigt fett.

  • Omega 3: lax, strömming, sill, makrill.

  • Protein: magert kött och kyckling, fisk, quorn, bönor, linser, ärter.

  • Antioxidanter frukt och grönsaker. Extra mycket finns i blåbär, svarta vinbär, hallon, katrinplommon, granatäpple, citrusfrukter och körsbär.

  • Frukt och grönt: gärna lite grövre grönsaker med högre fiberinnehåll såsom broccoli, kål, rotfrukter, paprika, blomkål. Soja: sojabönor, sojamjölk, tofu.

© DR MAURICE WESTERLUND

Använd gärna materialet men länka till och ange källan.

This site was designed with the
.com
website builder. Create your website today.
Start Now